Friday, February 27, 2009

Gitarr och Nana


Här spelas det på veckans gitarrläxa i köket, Paul McCartneys Blackbird. Nuförtiden sa låter det faktiskt väldigt bra från gitarren, även med nya låtar. Brians mamma har spenderat en månad i Mexico, och kom förbi LA på tillbakavägen till Seattle. Tom har spenderat dagen i nanas knä, läsandes Harry The Dirty Dog. Favoriten just nu.

Leka leka leka


I går så kom Sienna och Emma hem till oss för att leka. Det första som hände var att Tom tog av sig alla kläder, förutom sina gröna strumpor. Sen så restes det till Sverige i tvättkorgen och hölls musical, främst framställd av Sienna. Det var rätt så skönt för att Elda var här, så Lotta och jag kunde smita iväg till Larchmont på lunch och lite shopping. (Det blev ett par boots och en kofta.) Emma hade just veckan innan lekt frisör bara med sig själv och sin lugg.

Wednesday, February 25, 2009

YMCA


Jaha då har jag slutligen joinat ett gym i alla fall. OCH även gått på min första klass - gravity. Det är väl en variant av pilates men man använder sin egen kropp som vikt på en maskin. Lite orättvist tyckte jag, då vissa andra uppenbarligen hade mycket lättare "vikter". Det kommer nog att dröja ett tag innan det dyker upp ett kort på mig i träningsskrud...

Stora Nyheter

Pratade med mamma igår, och efter att ha pratat om Lennarts hälsa ganska länge så kom vi till de Riktigt Stora Nyheterna. Victoria och Daniel är förlovade! Man kan ju inte ens förstå vidden av detta om man inte är svensk, jag berättade nämligen för Brian som inte verkade alls verkade imponerad. Jag får prata med någon som förstår. Mamma.

Lyxliv


Såhär ser en lyx-stund ut hemma hos mig. Just denhär varade i circa tre sekunder.

Middag


Jag kan faktiskt göra annat än överkokt pasta och skinka i små kuber. Här är förrgårkvälls middag, ur min favorit-receptbok av Anna Bergenström. Kikärter från Marrakesh eller något liknande. Riktigt gott! Även karnivoren Brian tyckte det var toppen. Sa han.

Grannen Del 2

Jag måste faktiskt återkomma till det Snygga Paret brevid mig på Peets Coffe igår. För det första så var det en intressant studie i beteende. Killen kommer fram till snyggotjejen och frågar om boken hon läser är bra. Hon är direkt supercharmig tillbaka och detta leder till en låååång konversation där de betar av viktiga frågor som "vad är du mest missnöjd med med ditt utseende" (svar: "Ingenting") och "hur skulle du leva ditt liv annorlunda om du hade obegränsat med pengar" (svar: "Jag skulle inte ändra på någonting"). Jag tror att de kommer att gifta sig någon gång i framtiden, och jag känner mig på något sätt delaktig i detta.

Tuesday, February 24, 2009

Katalogkortet


Kunde väl platsa i en bättre katalog, typ Halens, eller Rowells (finns den längre förresten)?

Evighetsprojektet


Såhär ser vår baksida ut. Fortfarande. Marc, som jobbar på projektet (tillsammans med Brian, icke att förglömma) kom förbi i lördags för att plocka upp hammaren. I ställets plockades ölflaska efter ölflaska upp och hammaren låg där, endast använd av Tom och Henry. Som i och för sig hade jättekul. Kan vi hoppas på en färdig studio till jul?

Grannen

Nu så sitter jag på Peets Coffe på Larchmont, och för ungefär fem minuter sen så satte det sig en tjej brevid mig i kaffebaren. Hon är sjukt snygg. Mulatt, lång, smal, cool afrofrisyr, korta shorts, indianmockasiner... Hon hann inte mer än sätta sig ner så kom det kom en kille framrusandes med en flyer och flämtade fram något om twohundred dollar setcards om hon ville ha. Sen så kom det en kille, också mulatt, som jag är otroligt imponerad av. Han gled upp, frågade om hon gillade sin bok, och nu vet både han och jag halva hennes livshistoria! I'm impressed. Hon verkar trevlig också. Kul för henne.

Lunch


Mmmmmm vad har vi för kulinariska läckerheter på menyn idag då? Överkokt pasta och kall skinka i små perfekta kuber. Vatten till. Det var svårt att gömma några grönsaker i denhär måltiden tyvärr.


Fem minuter senare och tallriken är tom. Titta det räckte ju precis! Nu ska Henry skriva en recension i Gourmet.

Wednesday, February 18, 2009

TV

I går bestämde Brian sig for att Tivo-a ALLA shower på TV, både drama och sitcoms. Sen ska det bli en studie på djupet av vad folk ju verkligen kollar på. God ide kan tyckas eftersom han vill få sina egna shower av stapeln. Vi började igår med att kolla på Medium. En lönnfet Patricia Arquette ser syner och är världens sämsta mamma. Jag tror att jag spelar piano i stället.

Läggdags i fjällen


De är ju de här stunderna man lever för. Bland annat. Båda barnen fick stanna uppe så länge de ville och det var verkligen bra denhär gången. Båda sov till sju! Annars är man ju van vid att stiga upp vid femsnåret. Och jag har verkligen dåligt morgonhumör när jag är trött, och det är ju inte kul för någon... Fram för senare mornar!

Gissa


Gissa vad Henry tycker bäst om: Att leka i snön eller att bada?


Big Bear!


Det var en jättehärlig och spontan ide, att vi skulle åka till snön över helgen, tyckte jag. Så jag bokade hotellrum på fredagen, så åkte vi på lördagen. Det gjorde alla andra också, kan jag säga. Trippen som vanligen tar två timmar eller så, tog över fyra timmar med massor med köer. Vi ville bara komma upp så att barnen skulle få se lite snö, och de fick de verkligen eftersom det varit snöstorm i flera dagar. Även i den lilla byn Big Bear så var det köer, och när vi ville komma till backen så var parkeringen full. Vi åkte lite pulka och lekte i snön ändå, vilket Tom tyckte var superhärligt och Henry avskydde. Alldeles för kallt och blött för denne lille LA bo. Sen ville vi gå och äta middag på något mysigt ställe, men det var fullbokat överallt, man skulle ha bokat för en vecka sen... Så mycket för härlig spontanitet! Brian tyckte att Big Bear kändes som ett "crystal meth place" och föreslog att nästa gång kan vi väl åka till Mammoth eller nåt, och bo mitt i backen. Ja, det kan vi väl.

Travis Barker


I förra veckan så tog jag fram alla vinterkläderna från vinden, vantar, skidbyxor - och mössor... Det tog ungefär två sekunder, så hade Tom tagit av sig tröjan och satt på sig mössan och hörskydden och satt sig vid sina trummor. Han ÄR Travis Barker.

Grammys


Sonny Boy kom hem till oss för att kolla på the grammys, han tog med sig mamma och pappa också. Några av Brians jobbarkompisar kom ocksa för att kolla på världens bästa komedi. I musikens värld gäller ju regeln ju konstigare desto bättre. Whitney Houston var full eller hög eller kanske bara lite galen. Gud hade tydligen hjälpt ganska många att vinna, för han tackades flitigt. Annars tyckte jag att Radiohead hade det absolut bästa framträdandet. Sonny tyckte att Katy Perry var bäst. Eller ocksa så var han bara sugen på lite frukt.

Thursday, February 12, 2009

Framtidsvisioner


Det är kanske såhär det ska impas på tjejerna i framtiden...



Om du inte gillar min stil så tar jag min gitarr och går!

Drumming

Vi gick på någon slags world drumming på Play Cafe och Tom och Henry båda var självklart i sitt esse. Det hela gick ut på att en kille trummade på sin bongotrumma och alla andra skulle härma hans takt och sen spela ihop. Tom visar redan klara tendenser av att vilja vara den lysande stjärnan i såna här sammanhang. Han väntar gärna tills alla andra är tysta och DÅ slår han till med värsta trumsolot. Undrar vem han brås på.

Marnis Fundraiser

Mitt liv har fått en ny dimesion i och med att jag försöker hjälpa till med min vän Marnis fundraiser. Marni har en hjärntumör som inte går att operera, men som man försöker krympa med strålning och cellgifter. I det här landet är man beroende av försäkring, och trots att Marni och hennes familj har det, så blir den egna kostnaden oerhört stor. Så vi anordnar en insamling till henne. Det är vackert att se hur villiga alla är att hjälpa till. Hur många som hör av sig och gör vad de kan... Det måste vara så att Marni gett så mycket av sig själv jämt så nu kommer det tillbaka till henne. Det finns gott hopp om mänskligheten och det värmer.

Lika Som Bär


Jag har inte fattat hur lika Tom och Henry är, förrän jag såg denhär bilden. Folk generellt försöker komma på vem av föräldrarna barnen ser ut som. I vår familj så är det extra svårt, eftersom Brian och jag ser ut som syskon själva. Men vi är inte släkt. Troligen.

Superbowl Sunday


Ja det var ju Superbowl häromveckan, och då är det meningen att man ska äta massor med junkfood, dricka massor med öl och sitta och hojta och fisa i soffan. Och det gjorde vi, hemma hos Adam och det var faktiskt riktigt kul! Såhär kul tyckte Tom att det var...


Barnen ville helst av allt bada i Adams iskalla pool. Hela tiden.

Wednesday, February 4, 2009

Piano Recital!


Oj oj oj vad nervös jag var innan Brians och min pianouppspelning. Brian verkade vara helt lugn, men jag såg en liten spricka i rustningen på väg till Pacific Palisades, där vi skulle spela upp: "This is the last recital I'm doing, this traffic is awful, it's too far away" och så vidare. Men det gick verkligen bra, både för mig, som spelade Beethovens Pathetique Sonata, Second Movement) och Brian, som spelade Elton Johns Sorry Seems To Be The Hardest Word.


Det var den mest eklektiska samling människor jag sett på länge. Där fanns Alicia Keys wannabeen, som iklädd hatt och 12cm klackar hade med sig sitt entourage (man, assistent och tre personer till.) Där fanns den åldrande gay mannen, prydligt klädd med slips och slipover och egen designat smycke i tjock guldkedja ovanpå alltihop. Han chockade med att i smyg ha lärt sig lite mer av sin sång än planerat. Tandläkaren var också där, som bara spelar piano om bettskenan sitter i munnen. Den gamla tanten som gärna ville men bara spelade fel. Producenten som låtsades vara jättesjälvsäker men vars pulserande tinningar avslöjade honom. Sebastian var såklart där, Koris man som är supercool spelade en Beatles.



Titta vad glada vi är när det är över! Kolla även in skåpet med porslinsfigurer.

Jag är Amerikan!


Här är det. Beviset. Nu är jag amerikan på riktigt. Och nu heter jag Boyle officiellt. Malin Boyle (svårt att uttala.) Jag och dryga fem tusen till blev insvurna i en jättelokal. Domaren som skötte det hela var en kvinna i 60 årsåldern. Vi fick säga både Oath Of Allegience, och Pledge Of Allegience, där man typ lovar att vara trogen USA. Sen höll hon ett litet inspirerande tal där hon inte mindre än tre gånger sa att USA är det Bästa Landet I Världen. Och SEN så fick vi se en musikvideo! Nämligen denhär!



Här provas det kläder för den stora dagen. Stripes ska det va. Marc Jacobs stripes.

Katsuya Hollywood


Samma vecka (!) som Liz och jag var ute på Citysip, så gick Kori, Lara, Christine och jag på Katsuya Hollywood. Vi får till det allihop sådär en gång i halvåret, vilket verkligen är lamt. Vi skulle ha gått pa Sunset Marquis nya restaurang (som Christine fixat bord på eftersom hon är freelance journalist på massa coola tidningar och har lite koll) vilket jag VERKLIGEN sett fram emot. The Whiskey Bar på Marquis är väl det ställe jag har haft mest roligt på i LA under alla åren. Oj vad kul man har haft där, och sett roliga saker, som till exempel Tommy Lee visa upp sin flickväns tår för alla som ville se (verkligen snygga), George Clooney full, och Paris hånglandes med alla möjliga. Men, det regnade så vi gick till Katsuya Hollywood i stället där man absolut inte kunde höra vad servitrisen sa eftersom hon hade en såndär luftig röst och musiken var ashög. Lara trodde att paret brevid oss skrattade åt oss för att vi på ett pensionärsaktigt sätt inte kunde bestämma vad vi skulle äta och dricka. Men efter ett par martinis så var alla farhågor bortblåsta och vi var alla jätteglada att vi var gifta och hade barn för det verkar så jobbigt att ragga.

Citysip

Liz och jag träffades en onsdagkväll på Citysip, en vinbar som ligger i Echo Park, nära Toms skola. I ett rätt så sunkigt område som nyligen blivit lite mysigt här var har dethär jättemysiga stället öppnat. Vi kande oss superspontana och härliga som gick ut en onsdagkväll, men vi var verkligen inte de enda, stället blev fullt snabbt. På menyn fanns bara vin och snacks, men en ny kock hade precis börjat och han langade ut rätt efter rätt av de mest fantastiska slag. Vi bestämde att vi skulle komma tillbaka jättesnart...

Henrys och Emmas Kalas


Henry fyllde två och Emma tre nästan samtidigt så det passade ju bra att ha kalas ihop. Plus att våra familjer känner typ samma personer, plus att det är hälften så mycket jobb när man är två... Lägg till ett hopptorn med rutchbana och dockteater och alkohol och succen är ett faktum, för stora som små. Henry hade jätteroligt men av någon anledning så finns han inte med på ett enda kort.