Mitt piano.

Mitt fina piano står mest bara, nu vill jag verkligen ta mig samman så att jag kan utöka min repertoar, som hittills egentligen bara består av en sång. Beethovens Månskenssonat.

Dagens middag.

Jaha, nu ska det späkas fram till jul!

Dustys.

Henry går på dagis men Tom är ledig, så vi tog en sväng till Nayas Garden för lite inomhuslek (regn, regn, regn) tillsammans med alla andra lediga barn i stan. Det blev fullt så snabbt så vi gick bort till Dustys i Silver Lake. Där undrade Tom om man kunde mixa salt och peppar på en tallrik och sen äta upp det.

Jag undrade om det var möjligt att äta detta till lunch. Det var det. 

Henry och hans skor.

Regn, regn, regn så då får man roa sig bäst man kan. Bland annat kan man låtsas att skorna på Nordstroms är en golfklubba,

2:a advent.

Det är andra advent, och ljusen är tända. (Lucian heter Siri, säger Henry)

I ungefär en minut.

In N Out.

Det helt klart bästa burgarstället i stan. Baserat på Toms utsago, eftersom jag är vegetarian (pommes friten är faktiskt bara goda i ungefär en minut efter att de tillagats).

Henry tyckte också till...

Lucia.

Eftersom vi är många svenskar på Henrys dagis så skulle vi ha luciafirande. Varför skulle jag göra det klassiska misstaget att klä min son i randigt under linnet? Varför?

Sångerna var kanske inte så inövade på alla fronter, men Henry, Ester, Ida, Siri, Linus och Sonny Boy var fantastiska. Tipp tapp.

Lussebullar, peppisar och glögg för både vuxna och barn. Härlig start på en måndagmorgon!

Klaus 4 år!

Klaus fyllde år häromveckan, och då var det stort kalas hemma hos Caroline och Brett. Bouncy castle, ballongman och tacos. Och margaritas. Och den här formidabla tårtan.

Födelsedagsbarnets ljuva lockar.

Henry körde den nyttiga linjen med frukt och pretzels.

Thanksgiving på Oak Glen.

Är verkligen en fin affär. Alla tar med sig mat, barnen sitter till bords och alla föräldrar går runt och serverar. Och äter på stående fot. Tyvärr så ramlade Henry ner från monkeybars och var inte så upplagd för festligheter efter det...

Henrys dagis.

Brillor.

Jag var och provade glasögon på en grym affär som heter Gogosha Optique. Jag har inte köpde dessa ännu, men jag kommer nog att ta en tripp dit snart igen. Snygga, tyckte jag.

Palms Thai.

Man blir så GLAD när man hittar en restaurang som barnen gillar. Och som gillar barn. Palms Thai är en av dessa. Elvis bor också där.

Pad thai noodles med kyckling - Toms favorit. 

Diskvatten - mammas favorit.

Mums.

The Obseratory.

På vardagar är det riktigt härligt uppe vid observatoriet. Inte för mycket folk, solen skiner. Alla är glada (förutom en grupp pensionärer som inte tyckte om att Tom kissade bakom en buske)...

Tom har faktiskt ett riktigt starkt intresse för stjärnor och planeter.

Utsikten härlig, men smoggen faktiskt riktigt skrämmande just denhär dagen. Det här andas vi in!

Tittut.

LV.

Lagom vinlunch härliga så tog vi oss till Louis Vuitton affären i Beverly Center. Det fylls ju 40 snart. Och det ficks bubbel och det köptes två fin-fina presenter!

The Ivy.

Det finns inte så många ställen som är härligare för lunch än The Ivy. Kolla bara vad glad mamma är! Det kom lite kladd på linsen, så bilden är suddig, men det gör bara att man ser lite snyggare ut...

Man kan nästan alltid få se nån kändis här. För dagen Jeffrey Katzenberg, vilket jag var förtjust över. Han satt vid sitt bord i nåt pitchmöte när vi kom. Och när vi gick. Här försöker mamma få med honom i bild. Men han sitter lite för långt till vänster...

Brevid oss satt två tjejer som kom i bara tröjor, de hade glömt nederdelen hemma. Och den ena hade stringtrosor.

Vin, framför allt.

Och tuna tartar, och krabba, som var himmelsk!

Och så lite bär med grädde.

Shanes.

Alla ombord, nu går tåget.

Å vad vi saknar mormor och tåglek.

Mormor som är en så bra passagerare. Plus att hon alltid är så glad på mornarna!

Mozza.

Pizzeria Mozza är enastående. Jag vet inte varför jag bara fick med den här lilla ungsbakade olivrätten, det fanns så mycket annat härligt på bordet. Men vi var väl för upptagna med at äta, kanske!

Bokmal.

Henry läser Tom Wolff.

Noga.

Malibu.

Paradise Cove är verkligen alltid ett säkert kort. Så länge det inte är helg och högsommar förstås. Vi tog oss till havet, det händer verkligen inte så ofta som man vill... Och när vi väl kom dit så skulle det lekas i det äckliga röret. Men det var lite för att det fanns en till Henry där, som var jättekul.

Havet. 

Sanden.

Knäböj. 

Buttcrack.

Och mästerfotografens skugga...

Beachwood.

Vi har det faktiskt väldigt fint här i Beachwood. Det är en härlig känsla av gemenskap, folk promenerar till lokala restaurangen, tar ett glas vin...

Och kanske en intressant tallrik med charkuterier och ost. Denhär kändes nästan som en installation.

Kenneth Hahn.

Brian var väldige entusiastisk över en promenad i Kenneth Hahn Park. Jättefin park verkligen, och lite bortglömd. Jag har kära minnen härifrån, i filmskolan blev jag nämligen rekryterad som skådis i min klasskompis klassiker "The Blue Swan".

Tom, Brian och mamma gick tydligen och tittade på någon jättefin utsikt, medans Henry och jag gungade...

Minigolf.

Jag hade absolut ingen aning om denhär helt fantastiska minigolfbanan. Självklart heter den något så ståtligt som Sherman Oaks Castle Park!

Jag tror att Henry antingen kommer att bli golf- eller tennisproffs.

Och försörja mig och min mamma på gamla dar.

Kolla stilen.

Sen efteråt kunde vi relaxa lite på mc:n.